Hur jag än vrider och vänder på dynet så verkar aldrig tiden räcka till? Jag som skulle få så mycke tid över. Är det inte träningar så är det matcher. Men nu är det dags att börja säga nej hiii, om jag nu klarar det. Ska bli skönt när skolan börjar så allt kan bli som vanligt igen. Idag kom en rödkindad Betty till jobbet och vi fick skratta lite. Annars är det bara att jobba som gäller, mina hyllor är fulla och jag hoppas att vara ikapp innan fredag.

Om 55 dagar kommer min gumma Marie tillbaks   och det ser jag framemot. det är allt lite tomt här utan henne