Har inte skrivit på några dagar nu igen, har egentligen så mycket som jag vill skriva om, saker jag behöver få ur mig, jag vet inte varför jag inte kan komma vidare, bara står och trampar på samma ställe.

Det är så jobbigt att veta att den jag är, tynar sakta bort och det finns inget jag kan göra.

Hade en toppen dag på jobbet igår med mycket skratt, så mycket skratt så tårarna rann, tur att en del verkligen bjuder på sig =). Tack Rangan och Sara för att ni får mig att gapskratta.

Men sen kom natten och allt jobbigt, tårarna bara rann och jag kunde inte hejda dem.

Paniken att vara så maktlös över sig själv, att inte ha den fulla kontroll som jag brukar ha.

Jag vill så gärna kunna vara den glada Sahra.

Men jag får väl ge det tid, jag behöver nog tid att läka alla sår.

Det blev en rask promenad till jobbet i morse, skönt att bara få rensa tankarna.

Och visst känns det bra, men så tragiskt.

Min nya hårfärg passade tydligen mig =)

Tur att Sara kommer förbi hahah. Stefan säger: vi tog utkörning från Charlies, då säger Sara utan att tänka, men vi gillar inkörning…. Hahahahaha  gapskratt… eh ja mena att vi gillar att äta där hahahahah jo jo . Och hetsa Viktor till att äta upp sin hamburgare före mig klarade hon hahahah, han skulle få valfri tårta eller bakelse nästa ggn.

Tack Sara för att du står ut med mig, och att du alltid får mig att skratta =)

Alla skulle ha en sådan vän, att skratta med.