Idag är det exakt ett års sen som våran älskade vän Åsa och deras lilla Alice lämnade sin familj och oss, vännerna.

Minns samtalet jag fick klockan 24 allt kände så underligt, jag kunde inte tro att det var sant, satt som förstenad på kökssoffan. Samtidigt som den i luren var lika chockad som mig.

Tror inte riktigt att jag förstod vad som hänt, förns jag vaknade på morgonen.

Åkte till jobbet, men jag var nog någon helt annanstans, jag vet att jag klev innanför dörrarna på jobbet i tron att jag skulle kunna jobba, men oj vad fel jag hade, så fort jag klev in i vårat rum kom tårarna, paniken över att det faktiskt var sant, det som jag bara trodde var en mardröm.

Hur kan livet vara så orättvist?

Visste inte riktigt hur jag skulle berätta för barnen, att Åsa och Alice inte fanns mer.

Viktor hade jätte många frågor som jag inte kunde svara på.,

Oliver bara grät, hans bekymmer var att hur ska vi klara klassfotbollen utan Åsa.

Hon måste ju vara med!! Vi kan inte spela utan henne!

Hur förklarar man, vad kan man säga till ett barn som inte förstår, när man själv inte förstår.

Från den dagen, har barnen sovit nere, de har inte velat sova själva.

Vi hade några veckor tidigare beställt en resa till Egypten, kändes inte rätt att åka ifrån Thomas och Anton, men de hade många runt omkring sig som fanns där dag som natt.

Vi kom hem dagen innan begravningen, kändes bra att kunna finnas där för Thomas och Anton.

Allt var så vackert, blommor och ljus, tänk att en begravning kan känns så fridfull.

Det finns så många minnen som jag skulle kunna berätta om, men det kommer jag inte berätta om här.

Men jag är så tacksam över att du fanns i mitt liv som en vän.

Du var alltid dig själv och tog inge skit från någon.

Så idag min vän, tänder jag och barnen bara ljus för dig och Alice.

 

rocknangel.bloggplatsen.se

28 oktober 2010 12:15

Får man fråga vad som hände :(
Styrkekramar till er berörda !

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nyfiken som jag är, var jag ju bara tvungen att googla på min kommande axeloperation.   Blev lite illamående, även om det inte är något större ingrepp. Men att se fräsen och kameran i axel, usch…   Borde ju vara van, efter ben och kn...

Min chef är väl att för rolig....   -Sahra, cyklar du idag???? - Ja säger ja lite småglatt.. - Du, det regnar -Ja vet..... -Du kommer att bli fluffig och mjuk överallt... - Hahahahahahah   Det gjorde verkligen min dag, tänk att så l...

Vi fick äntligen till en dejt med Generalen och barnen på fredagskvällen, käkade kinamat och tittade på fotboll. Blev några glas bubbel, är helt såld på Pink Hill.   Lördagen spenderades i Karlskoga, då Oliver hade fotbollsmatch, laget hade mån...