Hur jag än vrider och vänder på dynet så verkar aldrig tiden räcka till? Jag som skulle få så mycke tid över. Är det inte träningar så är det matcher. Men nu är det dags att börja säga nej hiii, om jag nu klarar det. Ska bli skönt när skolan börjar så allt kan bli som vanligt igen. Idag kom en rödkindad Betty till jobbet och vi fick skratta lite. Annars är det bara att jobba som gäller, mina hyllor är fulla och jag hoppas att vara ikapp innan fredag.

Om 55 dagar kommer min gumma Marie tillbaks   och det ser jag framemot. det är allt lite tomt här utan henne   

 

Betty

10 augusti 2010 17:29

Hihihi mmm fnittrar än =D

 

Marie

10 augusti 2010 19:05

Jaaa 55 dagar bara :) dags att börja träna lite mer ordentligt så att jag åtminstone kommer i gravidjeansen när jag börjar jobba igen :)

http://pima.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nyfiken som jag är, var jag ju bara tvungen att googla på min kommande axeloperation.   Blev lite illamående, även om det inte är något större ingrepp. Men att se fräsen och kameran i axel, usch…   Borde ju vara van, efter ben och kn...

Min chef är väl att för rolig....   -Sahra, cyklar du idag???? - Ja säger ja lite småglatt.. - Du, det regnar -Ja vet..... -Du kommer att bli fluffig och mjuk överallt... - Hahahahahahah   Det gjorde verkligen min dag, tänk att så l...

Vi fick äntligen till en dejt med Generalen och barnen på fredagskvällen, käkade kinamat och tittade på fotboll. Blev några glas bubbel, är helt såld på Pink Hill.   Lördagen spenderades i Karlskoga, då Oliver hade fotbollsmatch, laget hade mån...